uppsats om hur fastighetsföretag ser på passiva hus.

The problem with passive farmers has arised as an effect of the European Union´s common agricultural policy (CAP) and the decouplement from production-based payments. Payments to passive farmers contradict the purpose of the single payment scheme and constitute a great cost for the EU. The new contractual period after 2013 has given rise to discussions on the direction of the CAP with a purpose of increasing the efficiency of the single payment scheme, and reducing passive farming. The aim of the study is to increase the knowledge about a few factors? influence on passive farmers? attitudes towards land use and the CAP.

Klimatförändringar och dess effekter är något som både dagens och framtidens samhälle behöver anpassa sig till, och jordbruket är inget undantag. Denna studie syftar till att undersöka vilka uppfattningar östgötska lantbrukare har kring vilka effekter klimatförändringarna kan få för jordbruket, och hur de ska hantera dessa nya problem och möjligheter. Sex intervjuer med östgötska lantbrukare har genomförts för att undersöka deras uppfattningar och erfarenheter kring klimatförändringarnas effekter på jordbruket. Resultatet av studien visar att östgötska lantbrukare idag är skeptiska till klimatförändringarna och den forskning som finns. Lantbrukarna innehar en stor kunskapsbas kring hur man kan hantera ökad nederbörd eller torka, vilket hör ihop med deras mångåriga erfarenhet av varierade väderförhållanden.

Denna studie syftar till att identifiera vad det är som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att ställa om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade påverkningsfaktorerna skiljer sig åt mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; Gårdsspecifika förutsättningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hälsa samt Produktionsteknik. En jämförelse mellan de båda grupperna genomförs och det empiriska materialet ställs mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Under lång tid har hälsoarbetet bestått av insatser inom det patogena området som fokuserar på orsaker till ohälsa och sjukdom. Utifrån ett salutogent perspektiv söks istället hälsans ursprung. Perspektivet utgår från vilka faktorer som gör att människor mår bra och vidmakthåller hälsan trots omständigheter som bidrar till att de är eller har varit utsatta för potentiellt sjukdomsframkallande biologiska eller psykosociala faktorer. Syftet med studien var att studera lantbrukares upplevelse av hälsa, med avsikt att beskriva salutogena faktorer för hälsa som kan vara användbara i hälsofrämjande arbete. Datainsamlingen har skett genom en postenkät till 300 lantbrukare i Skåne.

Vildsvinstammen har ökat snabbt i södra och centrala Sverige sedan några individer rymde ifrån fångenskap på 1970-talet. Vildsvin har aptit för jordbruksgrödor vilket resulterar i en konkurrens om dessa grödor mellan arterna människan och vildsvin i en s.k. interspecifik konkurrens. Detta utgör i sin tur en konflikt mellan jordbrukare och vildsvin. Denna konflikt verkar även förvärras av jägares förvaltningsmetoder som, enligt lantbrukare, innefattar ett bristande jakttryck och utfodring i för stor skala.

Uppsatsens syfte är att undersöka om det finns en problematik för lantbrukare att vara föräldralediga. Sverige har ett generöst föräldraförsäkringssystem som ska ge alla föräldrar samma möjlighet att kunna vara hemma med sina barn när de är små. Det innebär att föräldern väljer att avstå från förvärvsarbete, i utbyte mot en statlig ersättning. En fråga som väckts är hur egenföretagare och då i synnerhet lantbruksföretagare hanterar föräldraledigheten och hur deras förutsättningar ser ut. För att uppfylla uppsatsens syfte och få en så bred bild som möjligt av ämnet genomfördes en litteraturundersökning kombinerad med ett empiriskt avsnitt. I litteraturundersökningen tas familjejordbruk och pluriactivity upp för att få en teoretisk bild av ett lantbrukshushåll.

Längre tillbaka i tiden så var lantbrukarna garanterade ett pris för vetet de producerade genom statlig reglering. När marknaden släpptes fri så tillkom prisrisken på det man producerar då marknaden prissätter varan genom tillgång och efterfrågan. Detta innebar att man utöver väderrisken även har fått in en prisrisk i sitt företag vilket leder till fluktuerande intäkter från ett år till ett annat. Ett av de instrument som idag står till buds att använda för att minska svängningarna av intäkterna mellan åren är att använda optioner som en försäkring, vilket innebär att man är garanterad ett lägsta pris för veten man producerar men samtidigt är med på en eventuell uppgång i vetepriset. Syftet med arbetet var att ta reda på om de lantbrukare som idag använder veteoptioner har en uttalad strategi och om de i så fall följer den. Arbetet är avgränsat till att enbart innefatta lantbrukare från Skåne. För att komma i kontakt med lantbrukare som använder optioner som instrument för prissäkring så har vi varit i kontakt med Handelsbanken som förmedlat lantbrukare som skulle kunna tänka sig ställa upp på en intervju. Resultaten är hämtade från materialet vi fått genom intervjuerna från åtta stycken lantbrukare som visar att det inte alltid finns några klara strategier när man handlar med optioner. Diagramet ovan visar att de som har en strategi och följer den prissäkrar mer varje år.

Detta arbetes syfte har varit att söka svaret på hur rättsläget är mellan å ena sidan lantbrukare och å andra sidan deras grannar i Sverige. Vilka rättigheter har grannar som drabbas av lukt, buller och andra störningar på grund av ett nära beläget jordbruk? Med början vid tidigare lagar fram till dagens miljöbalk och jordabalk och sedan behandla rättsfall från Miljööverdomstolen har ett svar på dessa frågor framkommit. Arbetet innehåller även en detaljstudie över ett rättsfall som visat hur ett ärende går till, från första början till slutet vid Miljööverdomstolen. Där visas hur domstolen ser på störningar som skapas på grund av lantbruk och vilka åtgärder som lantbrukaren var tvungen att vidta så att grannen kunde få acceptabla levnadsförhållanden.

Denna uppsats har som syfte att belysa manliga bönders identitetsskapande i dialogen mellan yttre bilder och egna erfarenheter. Materialet består av inspelade intervjuer med bönder som är aktiva lantbrukare i en socken norr om Västerås. I sitt identitetsskapande förhåller sig bönderna till sina egna erfarenheter samt de samhälleliga föreställningar som finns om dem och deras yrke. Studien behandlar hur bönderna konstruerar och presenterar sin verklighet i dialog med dessa föreställningar. Analysen utgår från Pierre Bordieus teori om habitus och kapital i kombination med teorier om narrativt identitetsskapande.

Innovativa passiva lösningar kan bidra till förhöjd klimatkomfort och sänkt energianvändning i kontorsbyggnader. I rapporten har flera passiva lösningar och deras egenskaper identifierats. Självdrag och växter har varit rapportens största fokus som fördjupningsdel. Självdragets förmåga att klara av ventilationsflödet i en kontorsbyggnad med atrium, belägen i Stockholm har simulerats i programmet IES-ve och dess CFD-modul. Då utomhustemperaturen ligger under 12 °C fungerar självdrag enligt rekommendationerna.

SammanfattningEtt av grundskolans kunskapsmål är att varje elev ska kunna tala och kommunicera muntligt i ämnena svenska och engelska. Skolan har därmed ansvar för att uppmärksamma och stödja de tysta och passiva eleverna, så att de kan utveckla sin muntliga förmåga till interaktion med andra människor. Därför är syftet med denna studie att undersöka vilka specialpedagogiska insatser som görs för gruppen mycket tysta och passiva elever och vilka effekter de åtgärderna får. Det handlar om elever som har anmälts till elevhälsoteamet, med anledning av att deras tystnad och passivitet bedömdes hindra deras sociala och kunskapsmässiga utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där åtta semistrukturerade intervjuer angående tre mycket tysta och passiva elever genomfördes med fyra lärare och fyra representanter för elevhälsan på tre skolor i tre kommuner.  Resultaten visar att de tre eleverna var tysta och passiva i klassrummet, men hos speciallärare/specialpedagog var beteendet det motsatta för två av dem.

Målet med undersökningen var att få reda på hur lantbrukare som använder sig av silotorkar uppfattar silotorkarnas funktion då man lägger in spannmål med högre vattenhalt. I arbetet har 15 stycken lantbrukare intervjuats, sju från Östergötland, tre från Västergötland och fem från Skåne. Lantbrukarna i intervjuerna har olika lång erfarenhet av att använda sig av silotorkar. De lantbrukare som har haft sin siltork längst byggde den 2004, medan tre andra bara använt sina silotorkar en säsong. Av intervjuerna framkommer att de flesta lantbrukarna är nöjda med silotorkens funktion. Endast en av lantbrukarna som har intervjuats var besviken på silotorken då taket på silotorken gav vika första året han använde den. Samma lantbrukare hade aldrig lyckats torka ner spannmålen till rätt vattenhalt på hösten utan hade fått vänta till våren och torkat ner de sista procent-enheterna. Lantbrukarna som intervjuats konstaterar att det inte är några problem att lägga in spannmål med höga vattenhalter i en silotork. Av 15 intervjuade lantbrukare var det tio stycken som hade lagt in spannmål med vattenhalter mellan 24 och 30 % resterande hade antingen lyckats tröska med lägre vattenhalt, eller hade torkat ner spannmålen till 17-19 % i en konventionell varmluftstork innan de lagt in spannmålen i silotorken. Till silotorkarna används tillsatsvärme för att spannmålen ska torkas snabbare.

Klumprotsjuka är en skadegörare som orsakar stora ekonomiska förluster inom oljeväxtodling. Syftet med den här studien har varit att undersöka om vi kunde hitta några faktorer som är viktiga att tänka på för att inte drabbas av klumprotsjuka. Vi har intervjuat lantbrukare på tre gårdar som är drabbade av klumprotsjuka och försökt hitta samband i deras brukningssätt som kan ha bidragit till deras smitta. Vi har tagit jordanalys och klumprotsjuketest på två fält hos varje lantbrukare. Jordanalyserna har tagits för att bland annat kunna studera skillnader på jordarter och pH.

Under den senare tiden har stort fokus i media legat på hur lantbrukaren kan uppnå bättre lönsamhet genom att bland annat använda sig av olika prissäkringssystem. Dessaprissäkringssystem är hjälpmedel för att hantera prisrisk. Det kan tyckas märkligt att tidigare problem och risker kopplade till ett lantbruksföretag helt plötsligt verkar vara som bortblåsta från dagens debatt kring lantbrukarens lönsamhet. I denna studie undersöks vilka metoderlantbrukaren använder sig av för att hantera produktionsrisk, skaderisk, teknologisk risk,juridisk osäkerhet, personell osäkerhet och osäkerhet som uppstår på grund av andra individers, företags och institutioners agerande.Det empiriska materialet är insamlat genom intervjuer med 10 lantbrukare. Alla dessa lantbrukare har olika förutsättningar och varje företag är unikt.